7.09.2013

Q/A

hur skulle du beskriva din klädstil?
All over the place

en låt som beskriver hur du mår just nu
Typ hela den här listan!!!

Kan inte du ha en bloppis?
Vet inte, kanske!

Vart köper du dina kläder mest? Favoritbutik i Sverige? Favorit second hand?
Köper mest second hand, från AA, Topshop och lite småbutiker. Humana är världens bästa second hand! 

Vad väger du och hur lång är du?
164 centimeter ungefär och väger ett par kilo för litet. 

Hur överlever man dagar när man är helt ensam? När man vill testa sina vingar från en bro och aldrig komma tillbaka?
Åh herregud, jag vet faktiskt inte. Även om jag känt samma sak, men jag är ju liksom kvar och så. Tror man måste börja syna sina problem och relatera lite mer till dem, det är ju aldrig det värsta som har hänt i hela världen liksom. Och sen andas man och glömmer inte att hålla sig sysselsatt. 

vad tycker du är det bästa med din personlighet?
Jag vet inte :( Kanske att jag aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig ger upp. 


det bästa och sämsta med den senaste veckan?
bästa: Är i Berlin liksom herregud
Sämsta: typ inget! Allt är fint!



ditt absoluta (engelska) favoritord?
Åh, vet inte riktigt. Tycker nog att harmonica är ett väldigt fint ord för något så litet och obetydligt som ett munspel. 


konstnär(er) du tycker om?
Émile Bernard, Henri Rosseau, Frida Kahlo

Hur mår du? På rikigt. Kram
Fint faktiskt! Det rullar på. 

vilka bloggar följer du, vilka är dina favoriter?
Följer inte så hemskt många bloggar, men Sandras, Ellens och Rebeckas är finfina grejer. 


favorit-instagram?
Nadjas! Hon heter appelmoln! <3
vem inspirerar dig mest? du får säga tre personer (minst!!?!)

Åh, blir så himla inspirerad av massa människor. Nilla, bland annat. Och Ellen och diverse karaktärer ur olika filmer, kan inte rada upp alla liksom. 

3 kommentarer:

  1. aw tack detsamma du!! /n

    SvaraRadera
  2. My, jag är bara lite nyfiken. Du säger hela tiden att du mår dåligt osv osv. Men jag har aldrig riktigt fattat vad du mår dåligt över? Du har bra vänner, du har en bra familj, du har tak över huvet och kläder på ryggen. Hur bortskämt är man om man efter allt s du har fortfarande mår dåligt. Det är nästan som att du vill må dåligt. Vill du att folk ska tycka synd om dig? För det är det de gör när de ser på dig. Hoppas du inser att till och med folk som faktiskt har något att klaga över, folk som inte har något av det du har, fortfarande är gladare än dig. Så väx upp för helvete. Sluta tyck synd om dig själv. Och lär dig att tycka om sig själv för om du inte gillar dig själv, vem fan ska gilla dig då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym. Jag har mått väldigt dåligt under väldigt lång tid, både på grund av min självbild och på grund av sorgen efter min morfar som var mig otroligt nära, men grejen är att jag inte skriver ut på bloggen om hela mitt psykiska mående, eller liv över huvud taget, framför allt på grund av att det vore som att klä av sig naken inför cyberrymden.

      att ha saker och att må saker är inte samma sak, jag är otroligt tacksam över mina förutsättningar, och det vill jag noga påpeka, för jag förstår din syn på detta även om jag inte håller med. depressioner är inte en grej som riktigt går att styra över, tyvärr. många som har otroligt mycket mår ändå otroligt dåligt, betyder det att alla som går till psykologer borde skämmas över det, bara på grund av att de mår dåligt?

      jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, har aldrig sagt att jag vill det. Självklart har jag skrivit lite om mitt dåliga mående eftersom att det påverkat mitt liv något enormt det senaste året, men har under senare tid slutat mycket med det, eftersom att jag då berättade om mina svagheter vilket för mig är väldigt svårt att göra. Och ärligt talat förstår jag inte varför folk skulle tycka synd om mig när de ser mig, så det får du hemskt gärna motivera varför.

      angående självkänsla och självförakt kan jag inte svara mer än att jag alltid haft bra självförtroende, men lika dålig självbild. Har alltid beskyllt mig själv mycket och går för närvarande KBT för att det ska bli bättre. (det har jag inte skrivit om i bloggen, eftersom att det egentligen inte rör någon annan än mig, men kände mig tvungen med tanke på din fråga)

      mår faktiskt mycket bättre än jag gjort på väldigt lång tid, men det är varken ditt, eller min psykologs förtjänst utan min egen. Jag kämpar fortfarande på en daily basis med ideal, ångest och panikattacker men tänker inte låta det gå ut över mitt liv längre. Därför är jag mer avståndstagande på bloggen också.

      Bara så att du vet.
      Hoppas det stillade lite av din nyfikenhet.

      Och du? Väx upp själv, om du är så mogen som du verkar vilja utstråla så borde du veta att psykisk ohälsa är allvarligt och inte att "tycka synd om sig själv".

      Radera